Karl Rosenkrans
Om det ryska ljudet [ы]
Det är svårt för svenskar att uttala det ryska ljudet [ы] som motsvarar den
ryska bokstaven ы. Artikeln handlar om inlärning av det här ryska ljudet
med hjälp av de svenska ljuden. Syftet med den här artikeln är att hjälpa
svenskarna att få ett rätt uttal av det ryska ljudet [ы].
I artikeln används den ryska fonetiska transkriptionen som är vanlig i Ryssland.
De flesta ryska fonetiska tecknen i den här transkriptionen skrivs med de ryska
bokstäverna. Men de fonetiska tecknen för de mjuka konsonantljuden har också ett
apostroftecken ['] och det fonetiska tecknet för det ljud som motsvarar den
ryska bokstaven й skrivs med den latinska bokstaven j. I artikeln används också
de svenska fonetiska tecken som ingår i internationella fonetiska alfabetet. För
att markera att man avser ett språkljud sätts de ryska och svenska fonetiska
tecknen inom hakparentes.
Artikeln kan visa animationer i avi-formatet. Om du inte kan se animationerna,
kan du gratis ladda ner programmet QuickTime genom att klicka
här.
I artikeln används speciella benämningar av några utvalda talorgan. Bild 1 visar
en schematisk teckning av talorganen och deras benämningar, som ska underlätta
läsningen.
Bild 1
Den här schematiska teckningen som alla artikelns teckningar ger bara en
ungefärlig föreställning om talorganens form.
Det ryska ljudet [ы] förekommer endast inuti eller i slutet av ett ord. Det
finns inga ryska ord som börjar på ljudet [ы]. Men ljudet [ы] används ibland
initialt i främmande egennamn.
I ryskan förekommer ljudet [ы] bara efter de ryska hårda konsonantljuden [б],
[в], [г], [д], [з], [к], [л], [м], [н], [п], [р], [с], [т], [ф], [х], [ж], [ш],
[ц] och används aldrig efter de ryska mjuka konsonantljuden. Det är svårt för
ryssarna att uttala [ы] efter det mjuka konsonantljudet på samma sätt som att
uttala det ryska ljudet [и] efter det hårda konsonantljudet. Om ryssarna
försöker uttala [ы] efter det mjuka konsonantljudet då uttalas det ljud som
liknar det ryska [и]. Till skillnad från [ы] förekommer det ryska [и] bara efter
de ryska mjuka konsonantljuden [б'], [в'], [г'], [д'], [з'], [к'], [л'], [м'],
[н'], [п'], [р'], [с'], [т'], [ф'], [х'], [ч'], [щ'], [j] och används aldrig
efter de ryska hårda konsonantljuden. På grund av det läser man alltid som [ы]
det ryska bokstaven и efter de ryska hårda konsonanter. Många ryska fonetiker
anser att det ryska ljudet [ы] är en hård variant av det ryska ljudet [и].
Dessutom är det möjligt att förvandla ryska [и] till ryska [ы] fastän de bildas
med olika talorganens ställningar.
Vid uttalet av det ryska [ы] för man tungan bakåt, höjer tungryggen mot en punkt
ungefär på gränsen mellan hårda och mjuka gommen, sänker underkäken (bild 2) och
sprider obetydligt mungiporna. Mungiporna sprids obetydligt bara för att slippa
läpparnas rundning.
Vid uttalet av det ryska ljudet [и] till skillnad från [ы] för man tungan framåt
och uppåt, närmar tungspetsens undersida till undre framtänderna (bild 3) och
sprider mungiporna som i ett leende utan att sänka underkäken. Det ryska [и]
uttalas ungefär på samma sätt som det svenska i-ljudet ([i:]).
Bild 2 och bild 3 visar de schematiska teckningarna som kan hjälpa att jämföra
de ryska ljuden [ы] och [и] mot varandra. Det är också möjligt att titta på
sådana schematiska teckningar genom att gå in på webbsidorna
http://www.philol.msu.ru/rus/lena-1/vocal/v13.html och
http://www.philol.msu.ru/rus/lena-1/vocal/v12.html. Dessutom är det möjligt
att titta på animationer av tungan vid uttalet av de ryska [ы] och [и]
genom att
klicka på bilden till höger på de här webbsidorna.
I svenskan finns det inte det ljud som liknar det ryska ljudet [ы]. Det är svårt
för svenskarna att uttala [ы] på samma sätt som för ryssarna att uttala det
svenska ljudet [ө] som motsvarar den svenska bokstaven u i ordet hund [hөnd].
Vid inlärning av det ryska [ы] är det brukligt att förvandla det svenska
i-ljudet till [ы]. Om man försöker uttala det svenska i-ljudet men sänker mycket
underkäken uttalas inte i-ljudet men uttalas det ljud som påminner litet om det
ryska [ы]. Om man försöker uttala det svenska i-ljudet men för tungan bakåt och
uppåt uttalas också inte i-ljudet utan uttalas det ljud som påminner litet om
det ryska [ы]. Detta är på grund av att vid uttalet av det svenska i-ljudet för
man tungan framåt utan att sänka underkäken och vid uttalet av det ryska [ы] för
man tungan bakåt och sänker underkäken. Det svenska i-ljudet förvandlas till det
ryska [ы] om underkäken är sänkt, mungiporna spridda obetydligt, tungan är förd
bakåt och tungryggen höjer sig upp mot en punkt på gränsen mellan hårda och
mjuka gommen.
Vid uttalet av det ryska [ы] är det lätt att sänka underkäken och sprida
mungiporna för att man känner det. Det är lätt att föra tungan bakåt för att man
också känner det. Men man kan inte känna att tungryggen höjer sig upp mot en
punkt på gränsen mellan hårda och mjuka gommen för att tungryggen vidrör
ingenting. Vid inlärningen av det ryska [ы] måste man inte tänka om hur att höja
tungryggen upp mot en punkt på gränsen mellan hårda och mjuka gommen men måste
bara föra tungan bakåt och uppåt tills det uttalade ljudet har en likhet med det
förinspelade ryska [ы].
|
För att få det ryska [ы] sänk underkäken, sprid obetydligt mungiporna och försök
under några sekunder uttala det svenska i-ljudet men för därvid långsamt tungan
bakåt och uppåt tills det uttalade ljudet liknar det förinspelade ryska [ы].
|
Det är möjligt att inlära sig det ryska [ы] på följande sätt:
1. Sänk underkäken genom att sätta en penna mellan tänderna, sprid obetydligt
mungiporna och försök uttala under några sekunder det svenska i-ljudet men
samtidigt för långsam tungan bakåt och uppåt.
2. Korrigera det uttalade ljud genom att jämföra det med det förinspelade ryska
[ы]. Det uttalade ljud liknar först i-ljudet och påminner sedan om det ryska
[ы].
3. Sluta föra tungan när det uttalade ljudet har en likhet med det ryska [ы].
4. Allt som anges i punkterna 1-3 gör utan pennan mellan tänderna.
Det är möjligt att lyssna på det förinspelade ryska [ы] i de ord som år inlästa
på kassettband och cd-skivor. Det är också möjligt att lyssna på det
förinspelade ryska [ы] om man öppnar webbsidorna genom att klicka på de ryska
bokstäverna
«ы» eller
«ы» eller på det ryska ljudet
[ы] och klicka igen på dem i
webbsidorna.
Vid inlärningen av det ryska [ы] är det möjligt att utnyttja att tungställningen
vid uttalet av varje ljud bestämmes av tungställningen vid uttalet av de
föregående och efterföljande ljuden. Det är bekvämt att uttala det ryska [ы] i
kombination med det föregående svenska hårda g-ljudet (som [g] i
gå) och det
efterföljande svenska hårda k-ljudet (som [k] i kål). Detta är på grund av att
man för tungan bakåt och uppåt vid uttalet av de svenska hårda
g- och k-ljuden
ungefär på samma sätt som vid uttalet av det ryska [ы]. Men vid uttalet av de
svenska g- och k-ljuden trycker man tungryggen mot gommen och det gör möjligt
att känna var tungan befinner sig.
De svenska g- och k-ljuden är hårda och kallas bakre om de bildas genom att
trycka tungryggen mot mjuka gommen när de föregående och efterföljande
vokalljuden bildas genom att föra tungan bakåt (t.ex. det svenska å-ljudet). Men
de svenska g- och k-ljuden kan också vara mjuka. De svenska
g- och k-ljuden är
mjuka och kallas främre om de bildas genom att trycka tungryggen mot hårda
gommens bakre del när de föregående och efterföljande vokalljuden bildas genom
att föra tungan framåt (t.ex. det svenska i-ljudet). Bild 4 visar den
schematiska teckningen av tungans ställning vid uttalet av de svenska g- och
k-ljuden. På bild 4 anger den heldragna linjen tungans läge vid uttalet av de
hårda svenska g- och k-ljuden, och den prickade linjen anger tungans läge vid
uttalet av de mjuka svenska g- och k-ljuden. De ryska [г] och [к] uttalas med
den samma tungställning som de svenska g- och k-ljuden.
Det är bekvämt att inlära det ryska [ы] i kombination med de hårda svenska
g-
och k-ljuden på följande sätt:
1. Uttala några gånger den svenska ljudkombinationen [go:k] (gåk) för att komma
ihåg var tungryggen trycks mot mjuka gommen vid uttalet av de svenska hårda
g-
och k-ljuden.
2. Sänk underkäken genom att sätta en penna mellan tänderna, sprid obetydligt
mungiporna och försök uttala många gånger den svenska ljudkombinationen [gi:k],
så att den inte låter mjukt och det känns att tungryggen trycks mot gommen
ungefär på samma plats som vid uttalet av ljudkombinationen [go:k]. Det svenska
i-ljudet kan inte uttalas för att underkäken är sänkt och vokalljudet i den här
ljudkombinationen påverkas av de hårda g- och k-ljuden. Vid uttalet av
vokaltljudet påverkas tungans läge av det föregående hårda
g-ljudet så att
tungryggen höjer sig mot gommens bakre del. Dessutom börjar tungryggen inta
ställning för det efterföljande hårda k-ljudet redan vid uttalet av vokalljudet
och höjer sig också mot gommens bakre del. Det uttalade vokalljudet påminner om
det ryska [ы].
3. Korrigera vokalljudet i den uttalade ljudkombinationen genom att jämföra det
med det förinspelade ryska [ы]. Jämför många gånger tills vokalljudet i den
uttalade ljudkombinationen har en likhet med det förinspelade ryska [ы]. Gör
samma sak utan pennan mellan tänderna.
4. Allt som anges i punkterna 1-3 gör med den svenska ljudkombinationen [bi:k].
Vokalljudet i den här ljudkombinationen kan inte uttalas som i-ljudet för att
underkäken är sänkt och tungryggen intar ställning för det efterföljande hårda
k-ljudet och höjer sig mot gommens bakre del. Den uttalade ljudkombinationen har
en aspiration efter det svenska k-ljudet men liknar det ryska ordet бык [бык]
tjur.
Om du är säker att du kan uttala det ryska [ы] försök att lära in alla möjliga
ljudkombinationer som innebär en av de ryska hårda konsonantljuden och det
efterföljande [ы] (t.ex. [мы], [ты], [лы], [сы], [жы], [шы], [цы]). I början är
det bekvämt att uttala de här kombinationerna med det hårda svenska
k-ljudet i
slutet (t.ex. [мыk], [тыk], [лыk], [сыk], [жыk], [шыk], [цыk]). Det svenska
hårda k-ljudet kan underlätta att uttala det ryska [ы] i de här kombinationerna
på rätt sätt.
Vid inlärningen av [ы] är det bekvämt att lyssna på de ord som år inlästa på
kassettband och cd-skivor. Om man har inte de här kassettbanden och cd-skivorna
till hands kan man lyssna på:
1. Orden «язык» [jа`зык] tunga, språk och «машина» [ма`шына]
bil om man öppnar
webbsidan genom att klicka på
«язык» eller «машина» och klicka igen på dem i
webbsidan.
2. Orden «цирк» [цырк] cirkus och «'цифра» [`цыфра] siffra om man öppnar
webbsidan genom att klicka på
«цирк» eller «цифра» och klicka igen på dem i
webbsidan.
3. Orden «выдры» [`выдры] uttrar och «глыбы» [`глыбы] klumpar om man öppnar
webbsidan genom att klicka på
«выдры» eller «глыбы» och klicka igen på dem i
webbsidan.
4. Orden orden «быт» [быт] livsföring, «выл» [выл] ylade, «клык» [клык]
bete,
«лык» [лык] bast genom att gå in på webbsidan
http://www.philol.msu.ru/rus/galya-1/nn/n35.htm och klicka på ordet «быт».
5. Orden «бык» [бык] tjur, «грызть» [грыст'] gnaga, «жить» [жыт']
leva genom att
gå in på webbsidan
http://www.philol.msu.ru/rus/galya-1/nn/n34.htm och klicka på ordet «быk».
Bibliografi
1. Elert, Claes-Christian. 1995, Elementär fonetik.
2. Ryska språket,
http://demo.ssvh.se/kurser/RY1301/info/ryska.htm.
3. Кедрова Г.Е., Потапов В.В., Егоров А.М., Омельянова Е.Б. Русская фонетика,
http://www.philol.msu.ru/rus/galya-1/index1.htm.
4. Валгина Н.С., Розенталь Д.Э., Фомина М.И. Современный русский язык,
http://www.hi-edu.ru/x-books-free/xbook107/01/index.html?part-036.htm.
5. Савко И.Э. Весь школьный курс русского языка,
http://pshelp.narod.ru/lib/applicant/0002.html.
6. Литневская E. И. Русский язык: краткий теоретический курс для школьников,
http://www.gramota.ru/litnevskaya.html?part1.htm#4
© 2005
Карл Розенкранц (Karl Rosenkrans)
Опубликовано с любезного разрешения автора